Att resa.
Älskar känslan dagarna innan man ska resa någonstans. Själv brukar jag nuförtiden försöka att inte tänka på att jag ska åka bort förrän någon dag innan, och så blir jag överraskad själv sen :)
Imorse så vaknar jag, tittar på mobilen och ser att jag har fått mail från resebolaget, vi ska ju till LONDON imorgon (därav att det inte finns på världskartan att jag inte ska dricka i helgen!). Uppmaningen från resebyrån är att vi ska checka in online, eller betala 700 kr, vilket som känns bäst liksom.
Så då ska jag vara duktig, jag borstar tänderna, tar med mig paddan och går till den vita lilla hyllan i hallen som det står BREV på, där har jag alltid våra pass. Det finns bara ett pass i BREV-hyllan. Bra, det är mitt pass tänker jag, Daniel kan väl hitta sitt eget pass själv. Vänder på passet, det brukar ju stå namn där, det står inte Neda på passet. Opps, ok Neda ingen panik den ligger här, letar, letar lite till, men vad fan? Vart var jag sist? Jo jag var i Finland, upp och titta i resväskan som du hade med dig till Finland, inte ett spår. Paniken och tankarna börjar komma. Letar i sovrummet, i gästrummet, kommer på att vi var ju Barcelona i december, letar i den andra väskan, hmmm. Kanske dags att ringa någonstans nu.
Jag börjar med att ringa till polisen på 11414 (inte 112 det är ju liksom inte SÅÅÅÅ akut). En trevlig dam svarar och jag förklarar "jag ska till London imorgon och jag hittar inte mitt pass, kan man åka till England utan pass"? Hon svarar- Nej jag tror inte det du måste skaffa ett provisoriskt pass, men vänta lite ska jag kolla. Medan hon sätter mig på vänt så hackar min "nya" mobil upp sig och när hon kommer tillbaka så hör hon inte vad jag säger, men jag hör henne. Kan liksom inte lägga på heller. Så håller det på i en minut typ.
När jag äntligen kan lägga på, utan att kunna prata vidare med henne, så ringer jag Daniel. Lite panikslagen förklarar jag "JAG HITTAR INTE MITT PASS OCH JAG SKA CHECKA IN OSS OCH vänta poliskvinnan ringer mig på andra linjen". Provar att svara polisen, går inte, telefonen är CP (senare tyckte jag att det var ödet). Ringer tillbaka till Daniel. Alltså, om det finns någon som kan få dig att känna dig som en tvååring som missar munnen när hon/han försöker dricka vatten så är det Daniel. Han säger bara "Azizam, passet i lådan är ditt pass". Vaddåå mitt pass, det är det väl inte det står ju...eee...ahhaaa....det var din bagage tag jag hade bakom mitt pass.
Det kommer ett till inlägg om träning sen, jag var bara tvungen att berätta om min morgon först! :)
